Pass och spel

				Mel: I Gällivare trakter

Fast Kalle och hans kärring var't gifta många år,
så är de lite blyga när som till sängs de går.
Att detta blir besvärligt det kan man ju förstå,
om ingen vågar säga nå't när lusten faller på.

Så för att komma runt detta kniviga problem,
så har de kommit på detta fiffiga system.
När någon av dem känner att nu så är det tid
de använder blott ordet SPEL och snart så blir det glid.

Men så en dag det hände att ovänner de blev,
de vände sej åt var sitt håll när de i sängen klev.
Men kärringen hon kände att någonting var fel,
hon vände sej till gubben sin och viskade blott: "SPEL."

Men Kalle han var bitter och och ville vara vass,
så han låg kvar och i sängen och muttrade blott: "PASS."
Men kärringen var envis,  och ville komma t'en
hon slicka'n uti örat och sa se'n: "SPEL" igen.

Men inget ville hjälpa ty Kalle han var sur
och kärringen försökte att ge honom sin kur.
men vad hon än försökte var Kalle som granit
för han var mycket envis han och ville inte dit.

Men kärringen hon ana att gubben ville nog
så hon tog tag i täcket och utav honom drog.
Då fick hon se att gubben han "tältade" så smått
"Du tjuvpassar din jäkel" hon ropade försmått!