Under mormors gamla lind
T: Tryggve Arnesson
M: Åke Jelving
Mormor vandrar stilla genom parken,
vid en lind ett ungt förälskat par hon ser.
När den unge mannen in i barken,
ristar flickans namn, då mormor minns och ler.
Under samma lind hon suttit själv en gång,
med röda rosor i sin famn.
Smekt av sommarvind med hjärtat fyllt av sång,
i samma träd står hennes namn.
Fastän åren flytt hon i sitt sinne,
blir ung på nytt av detta minne.
Under samma lind hon suttit själv en gång,
med röda rosor i sin famn.
|