Tre trallande jäntor
T: Gustaf Fröding
M: Felix Körling
Där gingo tre jäntor i solen,
på vägen vid Linarne Le.
De svängde och svepte med kjolen,
de trallade alla tre:
Tra-la-la-la-la-la, tra la-la-la-la-la,
tra-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la.
Tra-la-la-la-la-la, tra la-la-la-la-la,
tra-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la.
De gingo i takt som soldater,
och sedan så valsade de.
och "Udden är så later",
de trallade alla tre:
Tra-la-la-la-la-la, tra la-la-la-la-la...
Men när som de kommo till kröken,
av vägen vid Lindarne Le.
de ropade alla: "Hör göken!"
Se'n skvätte och tystnade de:
Tra-la-la-la-la-la, tra la-la-la-la-la...
Och tego så tyst som de döda,
och rodnade alla de tre.
Men varföre blevo de röda,
och varföre tystnade de?
(Jo!) Det stod tre studenter vid kröken,
och flinade alla de tre,
och härmde och skreko: "Hör göken!"
och alla så trallade de:
Tra-la-la-la-la-la, tra la-la-la-la-la...
|