Tjolanta Karlssons fästemän

			T&M: Teodor Larsson

Tjolanta var en tju'sjuårs snärta
med ett kärleksfullt och rymligt hjärta.
Friare hade hon rätt många,
och kors i jemine å je mä si.

	De' va' Per i Habbertorp å Jon i Nabbertorp,
	Måns i Tvättefalla, Jöns i Nagelspräcka.
	Måns i Härligheta, Ola uppå Tveta,
	Kringeltörpern, Patron på Braxta.
	Måns i Solbo, 'spektorn på Grimsta,
	Sillstrypar Floberg, och även jag.

Men kärleken tog en galen ände,
Tjolanta kom i ett rent elände.
Hon visste inte vem som bar skulden,
och stämde alla till tinget in.

	 Då kom Per i.....
	.....och även jag.


Men domarn sa här är ingen fara,
är är ju minsann ingen brist på karar.
den som Tjolanta svurit tro och loven,
kan stanna men de övriga kan gå.

	Då gick Per i.....
	.....men ja' blev kvar.

Och nu jag tänker båd' sent och tida
mitt arma hjärta vad det fått lida.
var gång jag ser på Tjolantas pojke,
så tycker jag att han är lik...

	Per i ......
	......men inte mej.