Syföreningsboogie
T&M: Ulf Peder Olrog
C F
En obesmittad yngling och en renhjärtad mö,
G7 C
de skulle plocka svamp uppå en grönskande ö.
F
Men de kom inte hem förrän det led mot mörkan natt,
D7 G7
fast utan någon svamp och nu vet jag bara att:
C F
Hon får inte vara med i våran syförening mer,
G7 C
ja jag säger bara de' så har jag ingenting sagt.
F
Nej, hon får inte vara med i våran syförening mer,
G7 C
och så sticka vi väl vidare i boogie-woogie-takt.
F C7
Virka och verka och vänd uppå din nästa,
F
tyd det till det bästa, en avig och en rät.
C7
Noppa och stoppa och se'n så tar vi nålen,
F
sticker den i svålen, en avig och en rät.
C
Vi har en lärarinna som är ung och söt och rar,
och duktig är hon också så att allt i ordning var.
Om inte hon mot ynglingarna vore rysligt snäll,
hon ger dem visst privatlektioner varje lördagskväll (så):
Hon får inte vara med i våran syförening mer.....
Vår fackföreningsombudsman och handelsmannens fru,
de har nå'nting tillsammans som lär kallas kuttrasju.
Men att han också traskar till fru Berg i hemlighet,
det är väl inte säkert och det enda som jag vet (är att):
Hon får inte vara med i våran syförening mer...
Virka och verka och vänd uppå din nästa...
Nog är det en skandal och det av allra första rang,
att radion lämnar öar små till fästfolk i slabang.
Om inte dom blir gifta före söndag klockan tre,
så vet jag var slabangens par får aldrig vara med:
Dom får inte vara med i våran syförening mer...
Och vet ni vad jag hörde om fru Larsson häromda'n,
hon har en brylling som lär ha musikhandel i sta'n.
Men nu har hon fått hälsningar från våran pressuregrupp,
att han får inte längre sälja skivor med Knäpp-Upp.
Hon får inte vara med i våran syförening mer...
Virka och verka och vänd uppå din nästa...
I radion sjöng visst fel person på fel ha-le-lu-ja,
Karl Gerhard lär ha skändat Lewi Petrus hemsk en da'
Men nu har Rydbeck lärt sig sjunga våran melodi,
och hans små snälla gossar klämmer i precis som vi:
Han får inte vara med i våran syförening mer...
När ortens ungdom gå på dans och vandrar par om par,
så är det bara jag och några till som står här kvar.
Vi lyssnar till vårt samvete och hör dess nobla röst,
och säger till varandra att det är ändå en tröst (att):
Dom får inte vara med i våran syförening mer....
Virka och verka och vänd uppå din nästa...
|