Stockholmsungar
Recitation

				T: Kalle Nämdeman

Barnen uti Stockholm är, som man säger, Stockholmsungar. De är alltid omtalade för sitt rättframma 
fastän något oslipade sätt, men också mycket slagfärdiga, som det ju för övrigt tillhör ett 
storstadsbarn. Men i allmänhet blir de präktiga och mycket duktiga människor utav dem med tiden. 
Och genom massanhopningen av dem så gott som dagligen, födes deras egna lilla språk, den så 
kallade "slangen". Här följer några provbitar ur deras liv: En gosse fick följa med sin pappa uppå 
Skansen att se alla djur, och det tyckte han va' skojigt förstås. 

"Tira pappa, så mycket djur, här är väl grejer och hänga i julgran, jura så mycket djur, farsan! 
Här är flera djur än i naturläran, farsan. I naturläran har dom bara en varg, och den är tryckt, 
så man inte kan se mer än en sida på'n, men här har dom två vargar, och dom är levande, så 
man kan se så många sidor man vill." Efter en stund säger han: "Det var inga vargar, farsan, 
den ena räven var en hund." 

Och när han senare fick se åsnorna så sa han: "Nu får du väl bräckan ändå, farsan! Du har 
kallat mej för åsna så många gånger. Du ser väl själv att jag inte ser ut så där! Jag har väl 
inte såna där stövelskaft i kålroten, och så den där åskledaren i stussen!" 

"Pappa? Gifter åsnorna sej också?"  
"Ja, mitt barn", sa fadern, "det är bara åsnor som gifter sej". 

En flicka frågade sin mamma en gång: "Mamma, en sån där ängel, mamma lilla, vad är det för 
någe du vet, en sån där, en sån där ängel?" 
"En ängel", sa modern, "det tänker man sej alltid  att det är en liten vacker flicka som har 
vingar på ryggen så hon kan flyga". 
"Varför flyger inte våran jungfru då? Pappa sa lilla ängeln till henne igår". 
"Vänta mitt barn", sa modern, "i morgon  flyger hon". 

Det stod en liten grabb på gatan och rökte cigarett. Då kom en löjtnant och fick se detta, och 
så tänkte han: Här ska dresseras! "En snorhyvel står och röker cigaretter!? Kast' bort cigaretten, 
säger jag dej, annars så ska jag ge dej en örfil så att hakan ramlar ner i maggropen på dej, 
förbaskade pojklymmel!" "Du behöver inte va' rädd, förstår du", sa grabben, "det är inte nån 
krutrök inte! Jädrans "tjolla". 

En grabb kom till bagaren med en limpa och sa så här: "Farbror Bagarn! Jag skulle hälsa från 
morsan och be att få byta den här limpan som vi köpte här igår! Morsan vill inte ha några 
gamla limpor när hon kan få färska för samma pris! Ni ska byta säger jag! "Hälsa du din morsa 
och säj det, att jag bakade limpor innan du var född!" "Det är väl dom limporna vi har fått då, 
då!" Sa grabben, och kastade limpan på disken och sprang sin väg.