Skogvaktarens Lisa
(Die Försterlieserl)
SvT: Tore Lagergren
M: Jakob Kessler
Hon hette Lisa, vacker som sitt namn.
I grönan skog, där hjorten fredligt strövar,
en stuga låg, skogvaktar'n bodde där.
Hans unga dotter, sexton år till våren,
hon hette Lisa, vacker som sitt namn.
Hans unga dotter, sexton år till våren,
hon hette Lisa, vacker som sitt namn.
Hon var förälskad i en vacker främling,
hans ögon blå, hans kraftiga gestalt.
Men fadern nekar henne denna kärlek,
en simpel tjuvskytt, sökt av lagens arm.
Så möttes de en kväll när skogen sover,
han henne lovade sin kärlek helt.
Hon honom bad att låta bössan vila,
och vakta skogen liksom hennes far.
Och skogen blev ett paradis för båda,
se'n fadern gav dem varm välsignelse.
Men varje kväll i skogen hör hon sången,
han sjunger längtan till sitt fria liv.
Men varje kväll i skogen hör hon sången,
han sjunger längtan till sitt fria liv.
Hans unga dotter, sexton år till våren,
hon hette Lisa, vacker som sitt namn.
|