Semina Mel: Flickorna i Småland Bland gräsbevuxna tuvor uti socknen Västermo, där betar de' en ledsen och förargad liten ko. Förr hoppade hon ystert över både sten och stör, vad är det nu som gjort att hon förlorat sitt humör? Det är självaste Semina hon som åker mil på mil, hon har hundratals med ungar i en flaska i sin bil. När det hela se'n är över tänker kossan må ni tro, det är inte någe' roligt länge alls att vara ko. När förr man skulle ha en kalv det var så roligt så, då fick man gånga till en trevlig tjur och hälsa på. När nu en kossa känner något konstigt i sin kropp, går husbonn, bara in till telefon och ringer opp. Ja han ringer till Semina, hon som åker mil på mil, hon har hundratals med ungar i en flaska i sin bil. När det hela se'n är över tänker kossan må ni tro, På det gamla goda sättet var det allra bäst ändå. Nu tjurarna i socknen blivit satta på pension, en fyra kor om året det är deras koranson. De lever nu på minnen från den ljuva tid som flytt, då varje litet kobesök snart följdes av ett nytt. Då fanns inte nå'n Semina hon som åker mil på mil, då kom inte Sprut-Johanna efter vägen som en pil. Stackar tjurarna de sysslolösa uti båsen stå, utmed deras magra kinder faller då och då en tår. Tänk karlarna i socknen som förr hade mått så väl, nu varje natt så hemska drömmar plågar deras skäl. Av sömnlöshet nu bleknar varje karl i Västermo, vad är det då för hemska drömmar som de har måntro? Jo de drömmer om Semina hon som åker mil på mil, hon har hundratals med ungar i en flaska i sin bil. och med vemodsfyllda sinnen tänker nu varenda karl, Säg hur länge får en vanlig enkel bonde bliva far?
- Tillbaka -
- Till första sidan -