Räkna de lyckliga stunderna blott
T: Karl Ewert
M: Jules Sylvain
Ett gammalt solur jag har,
hemma i trädgården kvar.
Omgivet av blommor,
i gräset det står.
just på den plats, dit solen alltid når,
Ända se'n barndomens da'r,
det gamla soluret har,
räknat min levnad
och dagar och år,
och där med tydlig skrift i guld det står:
Räkna de lyckliga stunderna blott,
och glöm dem, som sorger dig ge.
Göm alla soliga minnen du fått,
och allt skall sej ljusare te.
Himlen kan vara ibland så tung och grå,
men då skall du ju bara tänka tyst som så:
Räkna de lyckliga stunderna blott,
och låt dem i hjärtat bestå.
Livet har mist nu idag,
nå't av sitt forna behag.
Att sörja däröver
och mörkt allting se,
som vi så ofta gör, vad hjälper de'?
Nej, låt bekymmerna bli,
något, som lätt drar förbi.
För att du livet skall ljust kunna se,
vill jag ett litet råd dig härmed ge:
Räkna de lyckliga stunderna blott.....
|