Flickan och paraplyet

			Bearb.: Alf Prøysen 
			M: Trad.

En visa vill jag sjunga, som är alldeles ny,
den handlar om en flicka och ett uppfällt paraply.
Hon var från Haparanda, och hade fått en vän.
Hans namn var Kalle Lander ifrån Eskilstuna län.
Adelittan aladalidiodei, adelittan aladalidei.

En dag när solen sken så att det inte fanns en sky
hon gick med lilla vännen och uppfällt paraply
att Herren straffar sådant det kan ni nog förstå
och nu ska ni få höra hur galet det kan gå.
Adelittan aladalidiodei, adelittan aladalidei.

En virvelvind kom farand´ alltifrån himlen ned,
tog tag i paraplyet och flickan följde med.
Det var en syn att skåda, långt värre än ni tror
hur som hon for till himmelrik i strumpor och i skor.
Adelittan aladalidiodei, adelittan aladalidei.

Så for hon då till himmelen ifrån sin lilla vän
som nere stod å ropa: "Sofi, kom ner igen."
Men fast han skrek å hojta å sjöng åhå åhej,
Så var det lögn i Hälsingland att hon kunde släppa sej.
Adelittan aladalidiodei, adelittan aladalidei.

Vid Haparanda kyrka där skulle stå på en grav
"Här vilar skön Sofi" i förgyllande bokstav,
Men graven är ej använd för under himlens sky
där skranglar det ett benskelett i ett rosa paraply.
Adelittan aladalidiodei, adelittan aladalidei.
- Tillbaka -
- Till första sidan -