Öckerövalsen
T: Fritz Gustaf
M: ??
På Öckerö ner vid strand och sjö,
där föddes jag en gång,
när havet sjöng sin sång,
bland snäckor och bland tång.
Bland nät och pimplar,
stag och vimplar,
växte jag mej stor,
ty sjömanslivet ärvts,
är givet, ifrån far och mor.
Och ner på Öckerö finns,
ju världens käckaste kvinns.
Jag har en liten vän,
som är mej trogen än,
där nere i Bohuslän.
Och när vi tar oss en dans,
uppå en brygga nå'nstans,
Då har jag ingen nö',
då lyser solen rö',
där hos min mö på Öckerö.
|