Mustalainen
(Annan text)
T: Ejnar Westling
M: Igor Borganoff
Kall och bister sveper nattens vind,
kölden biter grymt min sträva kind.
Skogens tuva är min huvudgärd,
annan bädd ej blivit mig beskärd.
Jag kan sjunga pustans vilda sång,
sången som min moder sjöng en gång.
Hon gick bort från mig och lille bror,
ovan stjärnorna nu mor min bor.
Men när solen lyser upp var stig,
aldrig, aldrig byter jag med dig.
Jag är fri, jag är fri!
Och den som i bojor genom hela livet går,
en zigenare ej alls förstår
|