Monica
				T: ?
				M: ?

Frågar mej, varför jag lämnat dej,
trots att jag, sa att du var mitt allt.
Kärleken, följer i sina spår,
och på den, har jag på känn, ingen rår.

Jag fann en ann', som mina känslor vann,
det var som i en underbar dröm.
Hon mej gav, en känsla som stannar kvar,
du måste förstå, det är bara så, trots allt det som var.

Jag trodde jag hos dej funnit lyckans land,
och var så glad, du ville ge mej en chans.
Att lyckan så tar slut, ej ingen tanke fanns,
men nu har jag bundit kärlekens band.

Monica, du får förlåta mej,
för alla dessa svekfulla ord.
Som jag dej gav, under tider siom stundat har,
men blott det nu är, en ljuv atmosfär, som minnena bär.

- - - - 

Jag trodde jag hos dej funnit lyckans land,
och var så glad, du ville ge mej en chans.
Att lyckan så tar slut, ej ingen tanke fanns,
men nu har jag bundit kärlekens band.