Grävlings
(En låt om coverbandet Grävlings från Tibro)

				T: ©  anders.benediktsson@musician.org
				M: 

Om det skarar uti marken, så att träden tappar barken,
och det gungar under fötterna där du går fram.
Ska' du inte tappa sansen, eller tro det är balansen,
det är bara hålligånget ifrån Parken.
För när Grävlings intar scenen, ja då rycker det i benen,
på varenda en som kommit för att lyssna.
Och när se'n dom börjar lira, klämmer vi ännu en bira,
och se'n diggar vi tills natten den blir dag igen. 
Och när Pärleporten spelas, är det inte nå't som felas,
för publiken blir som tokig och ingen kan stå still.

Det är rock och hula-hula, och man ser varenda sula,
för i kväll så är det håll i gång i Folkats park.
För när Grävlings står för dansen, ja då kommer alla fansen,
och det verkar som varenda en är tokig.
Ingen kan stå still och bliga, alla verkar väldigt viga,
och dom skuttar runt som om dom hade loppor.
Och det rycker uti benen, och man river nästan scenen,
för när Grävlings spelar upp så blir det ballt.
Och se'n man diggar hela natten och man dansar utav katten ,
men i morron får man nog bekänna allt.

För det är fart och fläkt i dansen, och man tappar lätt balansen
när som Grävlings spelar upp till riktig rock 'n roll.
Alla far ju runt som flugor, nej här spelas inga fugor,
det är bara rock och ös till över midnatt.
Alla verkar väldigt pigga, och dom vill va' me' och digga,
ingen kan ju sitta still när det är party.
Nej, här dansas det till tusen, många är ju bra på snusen,
och man halsar pilsner tills att man blir jätte-knall.
Det är bara glada dagar, det är inte nån som klagar
för när Grävlings drar en rocklåt är hela salen med.

				5 december 1997