De' kan jag inte lova dej

				T: Nils-Georg
				M: Cherby-Duck

I Bohuslän ligger det en ö,
där blev jag född och där vill jag dö.
och det är Koster, där vaggan min stod.
Den första flamman en gång jag fick,
I föjd och gamman vi samman gick,
och uti smyg kysstes bakom nå'n bod.
Hon fällde tåren när jag på våren till sjöss mej begav,
och sa: "Detta blir din grav".
Hon ba' att trogen jag skulle va
och inte bli i nå'n flicka gla'
men ser ni därpå så svara ja':

	Det kan jag inte lova dej,
	jag kanske måste pröva dej,
	och uti illusioner vill jag inte söva dej.
	Det kanske blir negresserna,
	me' krulligt hår på hjässerna,
	som nere vid ekvatorn slår armen om mej.
	Och helt låta bli små fransyskorna,
	heta ryskorna,
	eller tyskorna.
	Det kan jag inte lova dej,
	men nå't som jag kan lova dej,
	är att jag kommer åter till Koster och dej.

Se'n ut på havet gick min färd,
och jag for ut i den vida värld,
och det var solsken och dans när jag kom.
Det var kreolskor som mej betog,
och svarta polskor som mej bedrog,
och något mera vet jag inte om.
För när dom tjusar och mej berusar vet jag inget av.
uppå erotikens hav.
Om nå'n så'n jänta mej ber mej om att
hon kan sej gifta, så svarar jag att:

	Det kan jag inte lova dej,
	för jag har inte pröva' dej,
	och uti illusioner vill jag inte söva dej.
	Ty oppe  ibland isarna	
	i ur och skur man prisar 'na.
	den som från första början är "förgät mej ej"
	Att snart i famnen jag sluter na'
	i kajuterna
	ibland skuterna
	Det kan jag inte lova dej,
	men nå't som jag kan lova dej,
	är att jag vänder åter till Koster och dej.



Inspelning(ar): Hilmer Borgeling / Tore Svensson & Co / okt 1934 / Sonora 3014 / Hilmer Borgeling / Carl Jularbos ork. / 6 okt 1941 / Sonora 3780 / Åke Grönberg / Jularbo J:r's orkester / 1955 / Sonora 7864 /
- Tillbaka -
- Till första sidan -