Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt!
(I've got a lovely bunch of Cocoanuts)
SvT: Povel Ramel
M: Fred Heatherton
När som jag härom dan på hemväg mej befann
mötte mej min son med något underligt i hann'.
Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt!
Alla sätt jag prövat har vart fel.
Med en yxa högg jag till jag blev stel.
Bordet fick hack, parkettgolvet sprack,
men nöten, den är hel.
Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt!
Nej, inte ens med hammare och spik.
Var vägg nu har små gropar här och var,
det är bara kokosnöten som är sig lik.
Det är bara kokosnöten som är sig lik.
allt det andra verkar bendersk kalabalik.
Minns du flygeln, far? Glöm den, är du rar.
Det är bara kokosnöten som är sig lik.
Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt!
Jag försökt att krossa'n mot en dörr.
Hur jag dängde måtte jag ha gjort fel.
Dörren gick upp och mamma kom in,
men nöten, den är hel.
Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt!
Trots att den gav min mor en ny mimik.
När du henne ser så tror jag att du ler,
det är bara kokosnöten som är sej lik.
Det är bara kokosnöten som är sej lik.
Allt det andra verkar illa gjord mosaik.
Mammas nos blev grann. Hakorna försvann.
Det är bara kokosnöten som är sig lik.
Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt!
Inte ens med nitroglycerin.
När jag hade laddat, mycket omsorgsfullt och väl
bortåt jag sprang och sen sa det "Pang",
men nöten den är hel.
Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt!
Jag behärskar ej någon sprängteknik.
Huset du ser, det står där inte mer.
Det är bara kokosnöten som är sej lik.
Det är bara kokosnöten som är sej lik.
Allt det andra verkar mera pyromanik.
Röjningen blir lätt, det enklaste man sett.
Det är bara kokosnöten som är sej lik.
|