Isabella
(Daisybell)
SvT: Alma Rek
M: Henry Dacre
Jag har en blommna på hjärtats grund, Isabella.
Född av en blick i en månskensstund,
blick från min Isabell.
Fast jag ej vet om du vill med mej,
gå under brudepäll,
vill jag dock giva mitt liv för dej,
förtjusande Isabell.
Isabella, skänk nu mitt hjärta tröst,
låt nu gälla kärlekens milda röst.
Vi kunna förtroligt språka,
fast ej i vagn vi åka.
Ty du kan få, en plats ändå,
på min bicycle gjord för två.
Som äkta makar på livets stråt, Isabella,
hjula vi skulle med fröjd framåt,
jag och min Isabell.
Inge polis skulle oss hejda då,
ty i den mörka kväll,
lyste vår färd dina ögon blå,
min strålande Isabell.
Men om en fara oss hota må - Isabella,
då skall med pinglan du passa på.
Pling, pling, pling plang, Isabell.
Jag tar den kurvan som dig synes bäst,
och är du riktigt snäll,
ska du få styra båd' karl och häst,
min tjusande Isabell.
Isabella, skänk åt mitt hjärta tröst,
låt nu gälla kärlekens ljuva röst.
Vi kunna så härligt språka,
fast ej i vagn vi åka.
Ty du kan få, en plats ändå,
på min bicycle gjord för två.
|