Hovenäset - sommarens melodi

			T: Bror Ejve
			M: Henry Hacre
			Mel: Isabella

Pärlan vi funnit vid västervåg:
Hovenäset.
Fast där går bussar och inga tåg,
dit står ändå vår håg.
Strunt  i om vägen är svår och lång,
ty när vi kommer fram,
fylles vår själ utav sol och sång,
glittrande fröjd och glans.

	Hovenäset, sommarens melodi,
	Hovenäset är vi betagna i,
	och vi som här fått vara,
	nå'n fattig vecka bara
	vi längtar se'n
	till sommaren
	för då kommer vi hit igen.

Vet att din vänlighet saknar gräns,
Hovenäset.
Själva maneterna knappast bränns,
bara en aning känns.
Vänliga värdar ur rummmen flyr,
för denna främlingsström,
som varje vecka mot väster styr,
för att ge dej beröm.

	Hovenäset, sommarens melodi....

Solen ser också så vänlig på,
Hovenäset.
Om den bak molnens ibland vill gå,
så har vi sol ändå.
Har den ej bränt oss i skinnena,
på några korta da'r,
sitter den likväl i sinnena,
för hela vintern kvar.

	Hovenäset, sommarens melodi....

- Tillbaka -
- Till första sidan -