Månsken över Hagaparken

			T: Jan Tinto
			M: Leon Landgren

Ute vid Haga grindar
ditfört av svaga vindar
höres av storstan ett avlägset brus
Drömmande parken vilar
Ned mellan träden silar
milt ifrån ovan ett silverne ljus

Månen belyser marken
och över Hagaparken
stannar han stilla och ler
Liksom i Bellmans dagar
honom den syn behagar
som från sin bana han ser
Och där bland de gamla träden vandrar igen
en ny liten Ulla, arm i arm med sin vän
Månen belyser marken
när ifrån Hagaparken
åter han bort sig beger

Och där bland de gamla träden vandrar igen
en ny liten Ulla, arm i arm med sin vän
Månen belyser marken
när ifrån Hagaparken
åter han bort sig beger

- Tillbaka -
- Till första sidan -