Fia Jansson 
( Caprice sur L'Air Espagnol)

			T: Emil Norlander
			M: Napolen Coste

Känner ni Fia Jansson, som bor uppå Söder? 
Hon har förresten två stycken vindögda bröder.
En av dem heter Hammarlund, en heter Schröder. 
Här ska' ni se ett hjärta, som klappar och blöder. 

Ifrån den allra finaste adel vi stamma, 
aldrig jag ens har vågat sagt: jäklar anamma! 
Vilken som var min pappa och vem
var min mamma, det tycker jag, förresten, kan göra detsamma. 

Sommaren bodde vi i en fäbod i Spånga, 
där både tjur och oxar och korna mig stånga.
Den tiden då var kjolarna vida och långa, 
men sedan ha de krymt, så att nu är de trånga. 

Kärleken är i alla fall alltid det värsta. 
En gång i detta livet jag hade en kär'sta, 
Det var en stilig karl ifrån någon affärsta', 
men nu så har han flyttat, nu bor han vid Märsta 

Syster min var sa stor, att hon vaktade kritter. 
En dag så kom en kärlekskrank med sitt kvitter. 
Syster min ä' förstås inte vidare vitter, 
nu kan hon också sitta, min själ, där hon sitter. 

Ack, den som vore drottning ibland eskimåer, 
då skulle med fövåning jag genast beslå er, 
jag skulle gå ikring uti gröna trikåer me' små, 
små gula prickar på - tjänare på er! 
- Tillbaka -
- Till första sidan -