Det finns la' ingenting som Göteborg
(Ur någon K.G. revy ("Alltid Ada?))

				T: Karl Gerhard?
				M: Henry Himmel  (Au bal de l'amour / Under takåsarna i Paris) 

Oscar och Ka'l, lossar sin bal, 
gamla och vana vid kajen. 
Tar dom sin grips, halsar sin Pripps, 
gömmer den se'n i kavajen. 
Här är skrammel och skräll, 
här är gnissel och gnäll,
men när kranarna stannat och det blir kväll. 
Göra flickor visit, ty de lockas ju hit, 
liksom flugorna dras till en sockerbit. 
Det finns fullt upp med sailors i hamnen. 
Ada hinner knappt lära sig namnen. 
Innan båten har gått, varje sjöman förstått 
det finns la' ingenting som Göteborg. 
	 
Mulet och grått, London i smått 
dimma sig lagt över staden. 
Men i det grå, gå vi ändå, 
från Kungsportsbron ner mot Arkaden. 
Varje nöjeslokal, har en upplyst portal 
där som Ada har lovat att möta Ka'l. 
I neonljusens glans, går man ut någon stans, 
men nå'n annan än Ka'l har ju ingen chans. 
När som "Liset" är stängt för säsongen, 
ja, då har man ju biosalongen. 
Så när det kommer på tal, säger Ada till Ka'l: 
"Det finns la' ingenting som Göteborg."