Det var dans bort i vägen
T: Gustaf Fröding
M: Helfrid Lamberth
Det var dans bort i vägen på lördagsnatten,
över nejden gick låten av spelet och skratten,
det var tjo! det var hopp! det var hej!
Nils Utterman, token och spelmansfanten,
han satt med sitt bälgaspel vid landsvägskanten
för dudeli! dudeli! dej!
Där var Bolla, den präktiga Takeneflickan,
hon är fager och fin, men har intet på fickan,
hon är gäcksam och skojsam och käck.
Där var Kersti, den trotsiga, vandrande, vilda,
där var Finnbacka-Brita och Kajsa och Tilda
och den snudiga Marja i Bäck.
Där var Petter i Toppsta och Gusten i Backen,
det är pojkar, som orka att kasta på klacken
och att vischa en flicka i skyn.
Där var Flaxman på Torpet och Niklas i Svängen
och rekryten Pistol och Högvaltadrängen
och Kall-Johan i Skräddarebyn.
In i snåret av björkar och alar och hassel
var det viskande snack, det var tissel och tassel
bland de skymmande skuggorna där,
det var ras, det var lek över stockar och stenar,
det var kutter och smek under lummiga grenar
vill du ha mig, så har du mig här!
Och en räv stämde in i den lustiga låten,
och en uv skrek uhu! ifrån Brynbärsbråten,
och de märkte, de hörde det ej.
Men uhu! hördes ekot i Getberget skria,
och till svar på Nils Uttermans dudelidia!
kom det dudeli! dudeli! dej!
|