Då går jag en trappa upp till Charlott

		T: Herr Dardanell
		M: Hans Bjerke

Jag bor Narvavägen nittiofyra,
nedre botten, utsikt över går'n.
Femtonhundra ska jag ge i hyra,
fast d'ä mera sällan värden får'n.
Ungkarlslivet lever jag som gammal optimist,
och om det nå'n gång skulle råka att bli lite trist.....

	Då går jag en trappa opp till Charlott,
	till hennes hjärta jag nyckeln har fått.
	Så fort som jag kommer in,
	i hennes lilla krypin,
	då får jag bot för mitt kvalda sinn,
	Hon är så skön som en Venus i smått,
	och hennes mun är som körsbärskompott,
	så när jag längtar att få något riktigt gott,
	då går jag en trappa opp till Charlott.

Tänk vad kvinnorna dock är kontraster,
dom har inte samma tjusningskraft.
Ja, jag tänker bara på min faster,
som i många Herrans år jag haft.
Stundom händer det att ett besök hon hos mej gör,
när hon pratat cirka tvenne timmar i ett kör.... 

	Då går jag en trappa opp till Charlott.....

Inspelningar:
Herbert Landgren / Piccadilly Hotel band / London dec 1932 / Durium SC 113, VS 46 / *
- Tillbaka -
- Till första sidan -