Det var på stranden utav Bali-Bali
(On the beach at Bali-Bali)

				SvT: Nils-Georg
				M: Al Sherman - Jack Meskill

Vill du veta var jag träffade den sköna?
Varken uti London eller sta'n Paris.
Det var inte heller hemma i det gröna,
det var ganska orginellt på sätt och vis.

	Det var på stranden utav Bali-Bali,
	hon låg och drömde i dess gyllne sand.
	På stranden av det sköna Bali-Bali,
	jag lyfte på min hatt och kysste hand.
	Åt månsken över Java vi oss gläder,
	jag kysser henne och bekänner färg.
	Du kunde petat kull mej med en fjäder,
	när hon sa' mej att hon va' från Sundbyberg!
	Till fjärran land jag for att vinna,
	den lyckan, som mej gått förbi.
	Blott för att så till slut just finna,
	en liten tös, som bott i samma hus som vi!
	Men nu så bor vi uti i alla fall i,
	ett funkishus med terrakotta färg.
	Det börja' på en strand av Bali-Bali,
	och slutade i staden Sundbyberg.

Vi är lyckliga på dagen och på natten,
och ha båda två nu kommit överens.
Om att ej gå över bäcken efter vatten,
och det är en ganska välbetänkt sentens.

	Och drömmer jag nå'n gång om Bali-Bali,
	dess strand och sand av guldets röda färg.
	Det undersköna gröna Bali-Bali,
	så vaknar jag ändå i Sundbyberg.
	Ja, det går att kyssa uppå handen,
	och svärma till ett månskenspoesi,
	här upp i de norrskensgranna landen,
	som där ner på Java och Waikiki.
	Om mot nå'n annans fru jag blinkar,
	och längtar till förbjuden flirt,
	min fru mej genast till sej vinkar,
	och viskar tyst så ingen annan hör't:
	Det passar inte dej att vara spralli
	och som kameleonten skifta färg.
	Ditt Waterloo det heter Bali-Bali,
	och Sankt Helena, staden Sundbyberg.


Inspelning(ar): Harry Brandelius / Waldimirs orkester / 7 okt 1936 / HMV X 4714 / Helge Mauritz / Arne Hülphers orkester / 1936 / Odeon A 255 405 (D 2840) Lasse Dahlquist / Sam Samsons orkester / 4 okt 1936 / Grand 465 / Ref.sång (Olle Thalen) / Dansorkester / 13 okt 1936 / Resia 4022 /
- Tillbaka -
- Till första sidan -