Den första aningen
T: Lille
M: Rob Robertson
Promenader uti parker grönska,
jag i fjärde klass - han första ring.
Vi gick och tala' om vad vi av livet önska,
den sortens löften, de betydde ingenting...
Den första aningen,
du får om kärleken,
sen dess skall evigt stanna kvar.
När du en gång blir grå,
så skall du minnas då,
hur sällsamt underbar,
den var.
Du minns det ögonblick,
när du uppleva fick,
ditt hjärtas allra första glöd.
När lockande och röd,
din mun så ömt du bjöd,
åt den som skulle bli,
ditt första svärmeri.
|