Älgjakt

				T: John Ljungberg
				M: Skånska Lasse
				Mel: Motorcykeln

Dä hände sej en da', att i ett tidningsbla',
fick grosshandlare Metmask läsa att de' va'.
En älgjaktsvan person, som hade ammunition,
och stutsare i stora massor.
Han annonsera nu efter någon ann',
som kunde pimpla ett dussin liksom han.
Och singelidutta,
var van att skutta,
i  skog och mark att älgar skjutta.

Grosshandlarn skrev och sa: "De' passar säkert bra,
om du försöker med att mej som kompis ha.
Först skjuter vi en älg, se'n ta'r vi en butelj,
och pimplar i oss Jägarbrännvin".
Älgjägarn tänkte: "De' ska nog roligt bli,
att en grosshandlare me' i skogen si".
Så singelidutta,
han strax beslutta,
att ta' grosshandlar'n med att skjutta.

På söndag blir det känt, "Grosshandlarn har anlänt"
och tie liter har han med sej, av hembränt.
Samt prima jägarklär, och flintlåsegevär,
fast piporna av krut är spräckta."
Se'n bär det av med en himla fermitet,
till en del ställen där som älgjägarn vet,
att singelidutta,
älgarna skutta,
just på den tid  när man skall skjutta.

Grosshandlare Metmask va' ganska pigg och rask,
och därför sa' han: "Nu ska vi väl ha en kask".
Det började med en, men flera blev det se'n,
snart såg dom älgar vart dom titta'.
I alla buskar dom gjorde små försök,
flintlåsgeväret blev överfyllt med rök.
Så singelidutta,
Metmask beslutta,
att ännu ta' sej nårra hutta'.

Per Jönssons gamla ko, och Svenssons granna sto,
de blevo skjutan där de gingo vid en bro.
En gumma fick ett skott, uti sin arma skrott,
så att hon mitt på fläcken kola.
Karl Karlsson hade en gammal getabock,
och ni må tro att den åkte med den ock.
Så singelidutta,
dom har beslutta,
att aldrig mera älgar skjutta.

- Tillbaka -
- Till första sidan -